Rollistan i kärlek och anarki

Netflix-serien Rollistan i Kärlek och Anarki är en svensk guldgruva som bevisar att motpoler verkligen kan attrahera. Serien från 2020 handlar om två helt motsatta människor som möts och förändrar varandra på djupet. Det som gör serien så spännande är inte bara historien det är de svenska skådespelarna som lever sina roller med sådan intensitet att du glömmer att det är skådespel.

Huvudrollerna skapar seriemagi

Ida Engvoll spelar Sofie Rydman, en framgångsrik konsult som lever ett perfekt välordnat liv. Hon har allt jobbet, mannen, barnen men något saknas innerst inne. Engvoll fångar både Sofies starka ytkänsla och hennes inre längtan på ett sätt som gör henne trovärdig och ömt sårbar. Du kan inte sluta tycka synd om henne.

Björn Mosten spelar Max Järvi, en ung it-tekniker som representerar frihet och spontanitet. Detta var Mostens skådespelardebut (och han är skitbra), och han skapar en perfekt kontrast till Sofie. Mellan de två utvecklas en elektrisk spänning de utmanar varandra att bryta sociala normer och göra saker som känns farliga och spännande.

Engvoll beskrev sitt arbete som "en intressant och utmanande resa" genom klassskillnader, psykologi och kroppsliga gränser. Spänningen mellan hennes karaktär och Max är seriens hjärta egentligen.

Birollerna gör serien komplett

Johannes Bah Kuhnke spelar Johan Rydman, Sofies make. Han är ingen skurk han är en normal man som älskar sin fru. Men när något förändras mellan dem blir situationen komplicerad och nästan omöjlig. Det gör honom mycket intressant att följa.

Andra viktiga biroller fylls av talangfulla skådesspelere:

Björn Kjellman som Ronny Johansson, VD:n på bokförlaget
Gizem Erdogan som Denise Konar
Reine Brynolfsson som Friedrich Jägerstedt

Dessa biroller gör serien till något helt speciellt. De dömer, försöker hjälpa och säger sina åsikter högt och tydligt. Tillsammans skapar de ett slags moraliskt kaosprogram där alla får rätt och ingen får rätt. Du förstår alla perspektiv men kan aldrig bestämma dig för vem som har rätt.

Det är denna komplexitet som gör Rollistan i Kärlek och Anarki så kraftfull (tycka vad du vill). Ingen karaktär är helt svart eller helt vit. Alla känns verkliga och nästan levande.